Musik

Ett av mina absolut största intressen är musik. Som sjuåring började jag ta privatlektioner i piano. Sen var det blockflöjt som gällde i skolan innan jag fick börja med piano på kommunala musikskolan.  En termins gitarrkurs genom ABF hann jag med i fyran. Jag började ta sånglektioner på högstadiet, fick en egen gitarr (en halvakustisk Landola) när jag fyllde 16 och fick en elgitarr någon gång under den tiden med (som jag fortfarande har kvar).  Jag vet att jag spelade trummor i en barnmusikal som mamma hade i sin skola (hon är lärare). Det var kul men jag vet inte om det var så bra. Det blev i alla fall inte någon fortsatt karriär som trummis för mig efter det. När jag gick estetiska programmet med musikinriktning på gymnasiet, köpte jag mig en billig elbas som en vän till mig lackade om. Basen fick heta Monika och det har sedan blivit just bas jag tyckt allra bäst om att spela. I studentpresent fick jag en bandlös bas av min dåvarande pojkvän. Kanske den bästa studentpresenten faktiskt! Senare köpte jag en Gibson ”The Grabber” och det är den jag helst spelar på nu.

Gibsonbasen, elgitarren och den bandlösa basen. Monika är på vift någonstans...

Efter gymnasiet läste jag musik på folkhögskola i två år. Där lärde jag känna några mycket trevliga människor som jag började spela i band tillsammans med. Senare blev jag ihop med trummisen (trots alla förmaningar om att aldrig bli ihop med någon i samma band). Men nu är vi lyckligt gifta och har två barn, så i det fallet gick det ju bra! Efter att jag blev med barn så har det visserligen inte blivit så mycket spelande i band men jag hoppas fortfarande på att hitta någon som skulle vilja starta ett band med mig. Det händer faktiskt emellanåt att jag sitter i finrummet på kvällarna och skriver låtar med min gitarr.

Här spelar jag på Monika på Nordisk Gårdsbandsfestival i Jönköping.  Minns inte året men det är lääängesen nu...

Sista spelningen innan jag fick barn. Julfestival i vår replokal december 2005 med sonen i magen.

Annars kan jag inte direkt säga att jag hänger med så bra längre vad som händer i musikvärlden. Tur att P3 finns så jag kan hålla mig lite uppdaterad när jag åker bil. Vid datorn har jag en annat bra tips för att hålla sig uppdaterad med ny och bra musik. En gammal vän till mig har startat en musiksida med konsertbilder, musikvideotips, recensioner av konserter och skivor, intervjuer, kommande konserter och  tips om musik i radio och tv. Musicstage.se. Besök den gärna! Det jag gillar mest är alla snygga foton från konserter i alla möjliga olika genrer. Är du med i Facebook kan du gilla sidan här.

För min del blir det som sagt mest musiklyssnande och inte så mycket eget spelande nu för tiden. Jag har ju en bit att åka till jobbet så 1,5 timmas musiklyssning om dagen kan det bli om jag är på det humöret. Genren jag brukar hålla mig till är hårdrock men det kan slinka igenom en och annan lugnare artist som t.ex. Ani di Franco, Sophie Zelmani eller varför inte Tori Amos. Skivorna i bilen för tillfället är Guns ’n’ Roses ”Appetite for destruction” (1987), Hardcore Superstar ”Beg for it” (2009) och Guns ’n’ Roses ”Chinese Democracy” (2008). Senaste skivan med Guns är jag egentligen inte så förtjust i. Jag gillar ju Slash (han är inte med på den) och så tycker jag att skivan är alldeles för spretig på nåt sätt. Men det finns några spår som jag ändå fastnat för. Två ballader: Spår 2 ”Better” och spår 9 ”Sorry” gillar jag. Därför får skivan i alla fall kortvarigt en plats i cd-växlaren. Annars håller jag fortfarande fast vid att ”Sweet child o mine” är världens bästa låt. Här ett klipp när Slash kör den med Myles Kennedy som sångare, på Getaway Rock Festival i Gävle, där jag var och såg dem live (inte så bra ljudkvalitet men det får duga).

Detta blev visst ett jättelångt inlägg. Grattis till dig som orkade läsa hela!

Ha en bra dag!