Sexton år igen för en dag

Efter en sovmorgon till den sena timmen av 08.30, lite familjemys i soffan framför bolibompa och en frukost med våfflor, sylt och glass några timmar senare tror jag nu jag har återhämtat mig efter helgens äventyr.

I fredags strax efter lunch bar det nämligen av till Falkenberg för att bevittna Dia Psalma när de gjorde sin tredje sista spelning. Någonsin. De spelade i Huskvarna för några veckor sedan men då hade jag halsfluss, så jag blev alldeles lycklig när jag fick veta att de skulle till Falkenberg. Där bor mina föräldrar och jag har åtminstone en vän kvar där som uppskattar samma fina musik som jag.

Konserten blev precis så bra som jag hade tänkt mig. Eller ännu bättre faktiskt. Medelåldern var nog knappast under trettio år och många satt konstigt nog på läktaren. Men då blev det desto mer plats där framme för oss som ser tjusningen i att uppleva konserter hoppandes, sjungandes och svettandes tillsammans med andra entusiaster, så nära musikerna som möjligt.

När jag var på Dia Psalma 1994 (också den gången i Falkenberg) var jag sexton år. Jag har ett svagt minne av att min kompis stage divade och det var nog ingen som stod nära scenen som inte fick en dr Martens eller någon annan killerboot i huvudet. Nu sjutton år senare var publiken betydligt mer städad men jag hade minst lika kul. Mina Getta Grip's var på (lika mycket för tårnas skull som för att de är snygga), en liten mosh pit blev det och stämningen var på topp bland dem i publiken som befann sig närmast scenen.

Här kommer lite fler foton från konserten. Jag hade min gamla kompaktkamera med mig. Som vanligt är jag ingen höjdare på att fotografera trummisar. Men jag tycker de förtjänar att vara med på kort eftersom att de ofta försvinner bakom poserande gitarrister och - som i detta fallet - cymbalerna.

De gamla låtarna var givetvis roligast att höra och det var även då det var mest ös på publiken. De få nya låtarna var det inte lika många som lyssnat in sig på. Jag måste erkänna att jag inte heller lagt ner samma energi denna gången på att plugga texter som när jag var sexton. Däremot stannade jag kvar efteråt denna gången, så jag fick både en signerad spellista och ett foto på mig och bandet med mig hem. DÅ kände jag mig lite som sexton igen...

Sammanfattningsvis har helgen varit väldigt lyckad. En riktig nostalgitripp med återseenden av en god vän, några gamla bekantskaper från högstadietiden men också några nya trevliga bekantskaper. Också kul att få träffa mamma och pappa lite halvspontant.

Väl hemma i Småland igen var det julmarknad i grannbyn som gällde och sedan kvällsmat hos goda vänner. Stora kontraster men mycket trevligt det också. I dag är det bara slappande på schemat. Efter en krävande vecka på jobbet var denna helgen precis vad jag behövde för att orka en vecka till.

Vad har ni gjort i helgen?