Grattis i efterskott

Hahaha. Jag glömde min bloggs första födelsedag. Den var igår, den 7 november. Jag som hade tänkt skriva ett födelsedagsinlägg, baka en fin tårta och filosofera över vad som hänt under året som gått...
Nu sitter jag i stället bara här och eftersvettas efter mitt livs första spinning-pass och har inte alls särskilt stor lust att bli sentimental.

På sin höjd kan jag bjuda på några halvt misslyckade muffins som jag slängde ihop för några dagar sedan. När jag hällt i halva smeten i formarna kom jag på att jag glömt bakpulvret. Då var det bara att använda ögonmåttet och försiktigt röra i lite i varje form. Sedan stressglaserade jag dem innan de svalnat för att försöka liva upp stämningen lite.

Lite så är det med mig. Jag vill väldigt mycket men har inte alltid minnet på min sida. Inte heller tiden tycks vara min bästa vän i alla lägen. Men det är bara att bita ihop och se glad ut. Eller vända sig om och skrika en liten stund och sedan se glad ut. Bättre att pysa ut sitt missnöje över livets små spratt lite då och då än att samla på hög och bli fly förbannad över droppen som får bägaren att rinna över. Ja, ja. Nog om det. Muffinsen blev faktiskt goda, trots det tveksamma utseendet på en del av dem.

Men kan vi komma överens om att vi firar födelsedagen någon annan dag? Lite senare i veckan eller kanske till helgen? Vad säger ni?

För dig som är nyfiken på bloggens allra första inlägg, går det bra att läsa det här.

Ha en fin kväll kära läsare så hörs vi snart igen!