torsdag 1 mars 2012

Host, snörvel och kladdkaksubstitut

Det märks både hemma och på jobbet att det är influensatider. Närvaron har sjunkit drastiskt i klasserna den här veckan och på fritids har vi haft ungefär halva styrkan på eftermiddagarna. Även personalen har blivit mer eller mindre drabbad och det snörvlas och hostas lite överallt. Idag fick dottern feber och blev hämtad tidigare från förskolan. Sonen hostar, gubben har ont i halsen och jag känner mig lite allmänt krasslig.

Trots detta har jag lyckats hålla fingrarna borta från kladdkaksbitarna i frysen. På lördag är det fest med några landet-brudar och jag tänkte att jag skulle försöka få ihop några nyttiga dagar inför det. Så kan jag festa till det riktigt ordentligt med gott samvete. Detta har jag ätit på kvällarna i veckan i stället för kladdkaka:


Keso, banan och kakao. Ungefär lika gott som kladdkaka faktiskt.

Fast i går kväll åt jag smörgåstårta. Gubben hade varit på fest och fick med sig en bit hem till mig. Jag åt den liggandes i sängen eftersom jag hade hunnit somna innan han kom hem. Sticker man en Rikard-gjord smörgåstårta under näsan på mig kan jag liksom inte motstå. Som väntat var det mycket gott och eftersom den inte innehöll socker (vad jag vet) så klassar jag den måltiden som ren hälsokost. Tack så mycket Rikard!

Detta fotot tog jag förra helgen med min vinst från fototävlingen jag var med i för ett tag sedan. Jag har aldrig fotograferat med ett diffuser filter förut så jag vet inte hur det borde bli. Jag provade också att ta kort på barnen inomhus med och utan filtret. Men utomhusbilderna var de som blev bäst med filter.


Snöhögen har i alla fall nästan smält bort under veckan och jag längtar, längtar till våren. Och så längtar jag lite tills lördag med!

Men innan dess får vi ha lite sjukstuga här hemma och proppa i oss vitaminer så vi blir friska fort.

onsdag 29 februari 2012

Real Life - Kärlek

Veckans Real Life hos Yohanna handlar om kärlek. Jag inser redan innan jag börjat skriva att jag kommer att bli ganska personlig. Kärleken jag kommer att lägga mest vikt vid blir den kärleken jag har till min livskamrat. Det här inlägget tillägnar jag min älskade gubbe.


För mig är kärleken det mest värdefulla du kan ge till någon. Den går varken att köpa eller sälja. Inte heller kan den plockas fram och läggas undan när man känner för det. För mig är kärleken villkorslös. Den kräver inget i gengäld. Den är gratis. Man kan inte förtjäna att bli älskad. Samtidigt förtjänar alla människor att bli älskade, inte för vad de gör utan för vad de är.

Första bilden av oss som ett par. Vi sitter i replokalen. Gubben har en stickad väst och jag har nätbrynja. Jag vet inte exakt hur vi tänkte med kläderna men på riktigt allvar var det i alla fall inte. Gubbens bror som sitter jämte mig har en Britney Spears T-shirt.

Jag har i hela mitt liv (sedan jag kom på sådana tankar) haft väldigt lätt för att bli förälskad. Jag har över huvud taget väldigt lätt för att tycka om människor och ta dem till mig. Sedan har jag kanske inte haft lika lätt för att hålla kvar dem men det är en annan sak. Det jag ville komma till är att det finns en viss skillnad på förälskelse och kärlek. Den riktiga kärleken är den som finns kvar när förälskelsen tar en paus. Jag väljer att kalla det paus, för jag har upptäckt att den faktiskt kommer tillbaks.

Första möbeln vi köpte tillsammans. En blå fåtölj med spak från Ikeas fyndhörna. Inte så snygg men mycket bekväm.

När jag blev tillsammans med mitt livs stora kärlek var jag förälskad upp över öronen. Samtidigt kände jag att jag var hemma. Det går inte att beskriva den känslan mer exakt. Det kändes att det var allvar, att det var på riktigt. Jag visste i hela min kropp och i hela min själ att jag hittat rätt. Visst hade det känts på allvar tidigare också men den här gången var det annorlunda. Jag hade kommit hem.

Vårt första nyårsafton tillsammans

Visserligen har vi "bara" 11 års förhållande bakom oss men jag tycker mig ändå kunna se ett mönster. Trots att det är samma gamla gubbe hela tiden, så kommer det fortfarande perioder när det pirrar lite extra i magen. Det finns fortfarande nya intressanta sidor att upptäcka hos honom och jag hoppas att det alltid kommer att vara så. Att vi alltid kommer att se med nyfikna ögon på varandra och hitta på nya spännande saker att göra tillsammans.

Vår första husvagnssemester. Gubben äter popcorn med gaffel.

När folk gratulerade oss och sa "Bra kämpat" när vi hade varit ihop i tio år tyckte jag inte att det var någon bedrift. Jag har ju varit kär hela tiden och inte haft någon som helst anledning att ens tänka tanken att jag skulle vilja lämna honom. Men när jag tänker efter lite mer noggrant, kommer jag på att vi faktiskt gjort en hel del för att hålla kärleken levande ändå. Jag tror att vi båda tagit vårt förhållande på så stort allvar att vi varit extra noga med att se till att det ska fungera. Hela livet. För det är tanken. Jag vill i alla fall inte ha någon annan.

Vår bröllopsfest

Jag kan inte på något sätt kalla mig för expert på hur man håller kärleken levande. Men på något sätt har vi lyckats i över tio år nu och jag tänkte dela med mig av några av de saker vi gör.

* Ger varandra egentid och utrymme för "egna" intressen
* Gör roliga saker tillsammans med hela familjen
* Skaffar barnvakt och gör roliga saker tillsammans bara vi två (även över natt minst en gång/ år)
* Delar upp sysslorna hemma så det känns rättvist för båda
* Pratar med varandra regelbundet om hur vi har det och hur vi vill ha det
* Ger varandra beröm och visar tacksamhet, till exempel tackar för maten (jag tror sådana saker är grymt underskattade)
* Kramas och pussas ofta och mycket

Ett av gubbens intressen

Jag frågade gubben här om dagen varför han tror att vi inte tröttnat på varandra. Svaret jag fick var något i stil med att man får ju inte vara för kinkig. Man kan inte irritera sig på allt. Nu har jag som väl är ganska lite att irritera mig på hos min kära gubbe. Däremot tror jag han har en hel del att se mellan fingrarna på när det gäller mig. Till exempel på alla mina högar med diverse grejer i hela huset och vattenglas som står lite här och var... TACK älskling för att du inte är för kinkig!

Vårt första barn. En ny person att älska. En ny sorts kärlek.
Min 30-årsdag med ännu en ny kärlek i magen. Gubben hade gjort en underbar tårta till mig som jag kunde tröstäta på innan sockerförbudet från barnmorskan trädde i kraft.

Alla de där andra frågorna om ifall det finns någon för alla och vad som händer om det skulle gå åt skogen väljer jag att inte svara på. Jag önskar er i stället en trevlig kväll och uppmanar er att ta hand om dem ni älskar!

måndag 27 februari 2012

Ett sista hej då till julen

För ett tag sedan tog jag mig i kragen och städade undan alla julsaker som jag traditionsenligt belamrat hela finrummet med. Jag fick ingen bild på allt stök i år men det var nog åtminstone tre gånger så mycket som förra året, då detta fotot är taget.


Barnen var med och hjälpte till men de lekte nog mest. På vintrarna har vi vanligtvis dörren till finrummet stängd eftersom det går åt så mycket ved om vi ska hålla det varmt. Därför tyckte de nog att det var extra roligt att vara där inne och leka.

När jag var färdig med städningen glömde jag att stänga dörren och när jag gick in dit lite senare på kvällen såg jag något mer jag glömt. Resterna från pepparkaksborgen hade legat framme på soffbordet och jag gissar att fyra små söta händer också varit framme.


Kan det möjligtvis vara någon ovana de ärvt från sin mor som visade sig där...?

lördag 25 februari 2012

Auberginen som fick en andra chans

En gång för många år sedan köpte jag en aubergine. Jag hade ganska nyss flyttat hemifrån och hade också nyligen upptäckt att det var roligt att experimentera med mat. På folkhögskolan där jag gick fanns ett kök där man kunde värma sin mat i mikrovågsugnar eller på stora storköksplattor. Ofta hade jag inte gjort i ordning någon matlåda, utan tog helt enkelt med det som fanns i kylen och hoppades på att kunna fixa en lunch av det. Spanade man runt lite fanns det ibland någon man kunde gå ihop med och få en riktigt fin middag. Som till exempel den dagen då jag bara hade ägg med mig och hittade en som hade pytt i panna.

Fin att se på men föll inte mig i smaken.

Tillbaks till auberginen. Jag hade alltså med mig den en dag till folkhögskolan, tillsammans med en burk krossade tomater, en kryddburk med garam masala och en morot. Den här dagen hittade jag ingen matpartner utan fick laga min mat själv. Det blev en slags gryta som jag har ett svagt minne av att jag inte tyckte särskilt mycket om. Medan jag åt fick jag höra att alla tyckte det luktade jätteskumt från köket. Om det var auberginen eller garam masalan som luktade vet jag inte. Efter den dagen blev det aldrig av att jag köpte aubergine någon mer gång...

...förrän jag gjorde ett nytt försök när jag skulle göra vegetarisk lasagne. Jag tog dock aldrig med auberginen i lasagnen eftersom jag inte gillade smaken av de stekta skivorna.

Skam den som ger sig. Den där grönsaken verkade ha bestämt sig för att göra ett bättre intryck på mig. En dag för ett tag sedan slank det med en aubergine när jag handlade på väg hem från jobbet. Jag hade tänkt göra auberginelindad quornfilé till gubben på alla hjärtans dag. Men den dagen hade jag annat för mig och auberginen blev bortglömd i kylen...

...tills min blick en morgon fastnade på ett ett nummer av Topphälsa (# 2 2012). Jag började bläddra och stannade vid ett recept på moussaka. Kan detta vara min längsta inledning någonsin till ett recept? Som vanligt har jag ändrat ganska mycket i det. Här kommer nu till slut min första lyckade maträtt med aubergine:


Vegetarisk moussaka
med quornfärs, aubergine och potatis
(3-4 portioner)

1 aubergine
6 potatisar
rapsolja

1 liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1/2-1 tsk sambal oelek
2 msk tomatpuré
1 morot
250 g krossade tomater
1 tsk flytande honung
2 tsk kinesisk soya
1 vegetabilisk fond "du chef"
svartpeppar
rapsolja

3 dl mjölk
2 tsk maizena
40 g hårdost (jag tog Castello Reserve Herrgård)
örtsalt, vitpeppar, muskot

Skär auberginen i skivor, strö salt över och lägg i en skål med en assiett och en tyngd över. Låt stå i ca en timme.

Finhacka löken och pressa vitlöken. Fräs i olja tillsammans med tomatpuré och sambal oelek. Skala moroten och riv ner den i fräset. Tillsätt krossade tomater, honung, soya och fond och låt puttra en stund på svag värme under lock. Rör ner quornfärsen, koka upp och smaka av med svartpeppar. Tillsätt eventuellt en skvätt vatten om såsen känns för torr.

Rör ut maizena med lite av mjölken i en kastrull och koka upp. Späd med mjölken, lite i taget. Sjud i 5-10 minuter. Rör om då och då. Tillsätt osten och smaka av med salt, peppar och muskot.

Skala och skiva potatisarna tunt. Koka skivorna i lättsaltat vatten i ca 5 minuter. Häll av kokvattnet (eller spara det till såser eller växtnärning) och skölj dem i kallt vatten.

Lägg aubergineskivorna i ett durkslag och låt rinna av. Torka skivorna med hushållspapper. Bryn dem i olja på båda sidor och låt rinna av på hushållspapper.

Varva potatis, aubergine, quornfärssås och ostsås i en smord ugnsfast form. Jag gjorde det i ordningen: Potatis, quornfärs, ostsås, aubergine, quornfärs, ostsås etc. Översta lagret ska vara aubergineskivor toppade med ostsås. Gratinera i ugnen i 40-45 minuter i 200 grader tills moussakan fått fin gyllenbrun färg.


Mitt betyg på rätten blev väldigt högt. Kanske inte en tiopoängare men gott och väl nio av tio möjliga. Jag har alltså lyckats tillaga en rätt med aubergine som jag tycker är god!

Jag vet inte om man ska gratulera mig eller auberginen. Det var ju trots allt den som inte gav upp på mig trots att jag måste framstått som ett hopplöst fall.

fredag 24 februari 2012

När sötsuget tar överhanden

I onsdags kväll blev jag akut sugen på kladdkaka. Vad jag minns har jag bara en gång i hela mitt liv bakat kladdkaka. Det händer inte så ofta att jag blir sugen på det. Men i onsdags blev jag alltså det för kanske andra gången i mitt liv. Problemet var bara att vi inte hade några ägg hemma och det kändes som att det var lite väl sent att åka till affären (lanthandeln här hemma) och kräva att få handla.


I sådana lägen är internet bra. Jag hittade ett recept på kladdkaka utan ägg, gjorde dubbel sats och bakade en långpannekladdkaka. Anledningen till att jag dubblade receptet var att jag redan börjat smälta smör till en tänkt kladdkaka med ägg innan jag såg att äggen var slut. Typiskt mig eller vad? Jag gjorde vissa justeringar i receptet. Mindre mängd mjöl och mer kakao och smör än vad som stod angivet. Tiden i ugnen blev 35 minuter men jag tror jag skulle tagit ut den något tidigare.


Resultatet blev helt klart godkänt men jag ger mig själv underkänt för att ha plattat ut smeten väldigt ojämnt i plåten. Till kladdkakan serverade jag turkyoghurt vispad med florsocker och vaniljsocker. Jag tycker det känns fräschare än grädde och så finns det ju alltid en hink i kylen. Vispgrädde har vi inte så ofta hemma. Hade jag orkat hade jag skurit upp lite frukt till eller kanske tinat några hallon från frysen. Det hade varit perfekt. Men tiden sprang iväg innan den där kakan hann bli färdig så det var bara att äta, borsta tänderna och gå och lägga sig...


Skulle det nu vara så att jag framöver blir sugen på kladdkaka med något mindre tidsintervaller än förut så behöver jag inte bekymra mig. Det finns nu inte mindre är tio bitar i frysen och fyra i kylen. Någon som vill komma och hjälpa mig att äta upp dem? Jag är nämligen lite sugen på att testa den här kladdkakan.

I dag är jag och barnen hemma och myser. Sedan blir det en sväng in till stan. Vi har lite presenter som ska inhandlas och tänkte kombinera det med att träffa barnens faster och kusin. Samtidigt får gubben lite välförtjänt egentid, vilket han inte fått på länge då jag varit iväg ganska mycket på kvällarna. Jag tycker han kan åka på det här evenemanget. Men stannar han hemma hoppas jag på lite mys med honom med när barnen somnat. Annars klarar jag mig nog ensam. Det finns ju kladdkaka!

Hoppas ni har en fin fredag och får en riktigt bra helg!

onsdag 22 februari 2012

Goodie Bag Contest

Nu är jag med i ännu en tävling hos Den Rockande Kocken. Förra tävlingen jag var med i vann jag faktiskt. Så jag vet inte om jag ska ha för stora förhoppningar inför denna. Men nu är priset något jag ännu mer vill vinna så jag hoppas på tur den här gången med.


Så här skriver Den Rockande Kocken själv om tävlingen:

Nytt år och ny tävling, den här gången lottar jag ut en rockens goodie bag fylld med rockprylar av alla de slag. Det är busenkelt att delta också, du behöver bara göra 2 saker för att vara med...
Tävlingen varar till 31/3, alltså mars ut.

Det jag allra helst vill ha i den här goodie bagen är ett exemplar av Metal Munchers Preview Edition. Men det finns många andra fina musikrelaterade saker jag inte heller skulle tacka nej till.

Kolla själv och var med och tävla du också!

tisdag 21 februari 2012

Legotroll

Jag skulle bara vilja passa på att skryta lite med min sons fantastiska fantasi och kreativitet. När jag kom hem en kväll för ett tag sedan och han redan hade somnat, låg dessa på pallen bredvid hans säng. Han har byggt dessa utifrån sin egen fantasi. Visst är han duktig?


På morgonen efter visade han dem stolt. Tjejen har cross-handskar och killen ryker.

Ha en fin kväll!