onsdag 29 februari 2012

Real Life - Kärlek

Veckans Real Life hos Yohanna handlar om kärlek. Jag inser redan innan jag börjat skriva att jag kommer att bli ganska personlig. Kärleken jag kommer att lägga mest vikt vid blir den kärleken jag har till min livskamrat. Det här inlägget tillägnar jag min älskade gubbe.


För mig är kärleken det mest värdefulla du kan ge till någon. Den går varken att köpa eller sälja. Inte heller kan den plockas fram och läggas undan när man känner för det. För mig är kärleken villkorslös. Den kräver inget i gengäld. Den är gratis. Man kan inte förtjäna att bli älskad. Samtidigt förtjänar alla människor att bli älskade, inte för vad de gör utan för vad de är.

Första bilden av oss som ett par. Vi sitter i replokalen. Gubben har en stickad väst och jag har nätbrynja. Jag vet inte exakt hur vi tänkte med kläderna men på riktigt allvar var det i alla fall inte. Gubbens bror som sitter jämte mig har en Britney Spears T-shirt.

Jag har i hela mitt liv (sedan jag kom på sådana tankar) haft väldigt lätt för att bli förälskad. Jag har över huvud taget väldigt lätt för att tycka om människor och ta dem till mig. Sedan har jag kanske inte haft lika lätt för att hålla kvar dem men det är en annan sak. Det jag ville komma till är att det finns en viss skillnad på förälskelse och kärlek. Den riktiga kärleken är den som finns kvar när förälskelsen tar en paus. Jag väljer att kalla det paus, för jag har upptäckt att den faktiskt kommer tillbaks.

Första möbeln vi köpte tillsammans. En blå fåtölj med spak från Ikeas fyndhörna. Inte så snygg men mycket bekväm.

När jag blev tillsammans med mitt livs stora kärlek var jag förälskad upp över öronen. Samtidigt kände jag att jag var hemma. Det går inte att beskriva den känslan mer exakt. Det kändes att det var allvar, att det var på riktigt. Jag visste i hela min kropp och i hela min själ att jag hittat rätt. Visst hade det känts på allvar tidigare också men den här gången var det annorlunda. Jag hade kommit hem.

Vårt första nyårsafton tillsammans

Visserligen har vi "bara" 11 års förhållande bakom oss men jag tycker mig ändå kunna se ett mönster. Trots att det är samma gamla gubbe hela tiden, så kommer det fortfarande perioder när det pirrar lite extra i magen. Det finns fortfarande nya intressanta sidor att upptäcka hos honom och jag hoppas att det alltid kommer att vara så. Att vi alltid kommer att se med nyfikna ögon på varandra och hitta på nya spännande saker att göra tillsammans.

Vår första husvagnssemester. Gubben äter popcorn med gaffel.

När folk gratulerade oss och sa "Bra kämpat" när vi hade varit ihop i tio år tyckte jag inte att det var någon bedrift. Jag har ju varit kär hela tiden och inte haft någon som helst anledning att ens tänka tanken att jag skulle vilja lämna honom. Men när jag tänker efter lite mer noggrant, kommer jag på att vi faktiskt gjort en hel del för att hålla kärleken levande ändå. Jag tror att vi båda tagit vårt förhållande på så stort allvar att vi varit extra noga med att se till att det ska fungera. Hela livet. För det är tanken. Jag vill i alla fall inte ha någon annan.

Vår bröllopsfest

Jag kan inte på något sätt kalla mig för expert på hur man håller kärleken levande. Men på något sätt har vi lyckats i över tio år nu och jag tänkte dela med mig av några av de saker vi gör.

* Ger varandra egentid och utrymme för "egna" intressen
* Gör roliga saker tillsammans med hela familjen
* Skaffar barnvakt och gör roliga saker tillsammans bara vi två (även över natt minst en gång/ år)
* Delar upp sysslorna hemma så det känns rättvist för båda
* Pratar med varandra regelbundet om hur vi har det och hur vi vill ha det
* Ger varandra beröm och visar tacksamhet, till exempel tackar för maten (jag tror sådana saker är grymt underskattade)
* Kramas och pussas ofta och mycket

Ett av gubbens intressen

Jag frågade gubben här om dagen varför han tror att vi inte tröttnat på varandra. Svaret jag fick var något i stil med att man får ju inte vara för kinkig. Man kan inte irritera sig på allt. Nu har jag som väl är ganska lite att irritera mig på hos min kära gubbe. Däremot tror jag han har en hel del att se mellan fingrarna på när det gäller mig. Till exempel på alla mina högar med diverse grejer i hela huset och vattenglas som står lite här och var... TACK älskling för att du inte är för kinkig!

Vårt första barn. En ny person att älska. En ny sorts kärlek.
Min 30-årsdag med ännu en ny kärlek i magen. Gubben hade gjort en underbar tårta till mig som jag kunde tröstäta på innan sockerförbudet från barnmorskan trädde i kraft.

Alla de där andra frågorna om ifall det finns någon för alla och vad som händer om det skulle gå åt skogen väljer jag att inte svara på. Jag önskar er i stället en trevlig kväll och uppmanar er att ta hand om dem ni älskar!

5 kommentarer:

Bamsebus sa...

Härligt och ärligt berättat! Lycka till i fortsättningen också!
Kram Kram Miriam

Yohanna i Las Palmas sa...

God afton!
Veckans sammanställning av LÖVE är gjord.
Jag tackar så mycket för att du var med och delade med dig.

http://yohannailaspalmas.webblogg.se/2012/february/sammanstallning-av-real-life-love.html

Hälsningar
Yohanna

madelein - mamma till sex sa...

Vilket fint inlägg, underbart att läsa :-) Ni har tur som hittat varandra :-)

Remsan sa...

Så fint skrivet! Och visst ska man vara rädd om kärleken.

Anna tassar in.. sa...

Lovely..så tokkära unga o härliga ni var..nästan lika härliga som idag :)

Du livet rullar på i en rasande fart..pass på.. snart är barnen stooooora..som mina..28 26 22 himmel vart tog tiden vägen?