Någon gång i oktober eller november rörde jag om lite i burkarna så att sockret löste sig ordentligt och någon gång efter jul kom jag på att vi kanske skulle äta det någon gång med. Så på nyårsafton när barnen hade somnat åkte den beryktade efterrätten fram. Med lite vispad grädde till som vi förstått att det skulle vara.
Jag vet inte vad jag ska säga egentligen. Några körsbär hade skrynklat ihop sig och jag vet inte om det var bra eller dåligt. Jag vågade i alla fall inte äta de skrynkliga. Sedan är det inte så mycket fruktkött på våra körsbär utan mest kärnor och skal. Så utifrån vår version kan jag inte ge den här efterrätten särskilt högt betyg. Samtidigt kunde jag nästan känna att det skulle kunna smaka riktigt bra med till exempel nektariner, eller egentligen vad som helst med lite mer fruktkött. Sedan skulle jag nog kunna tänka mig att äta gammaldags äkta vaniljglass till. Eller kanske en sorbet av något slag.
Vi får helt enkelt prova igen nästa år.
Läs mer utförligt om romtopf på bloggen matgeek.
3 kommentarer:
Åh så du har oxå provat att göra romtopf..jag gjorde det för något år sedan..hmmm det gick inget vidare..det liksom jäste för mig på ett konstigt sätt...men det var kul så länge det varade :) http://filipendula.blogg.se/2010/september/det-ar-nu.html
Så trevlig blogg du har ..jag har vandrat runt och tittat på mycket o mera.Fina bilder och härlig läsning.
Ditt hus är magiskt tjusigt.
Det var ju verkligen en miss att din bloggadress inte kom med i tidningen.
Kul att du ville berätta adressen för mig ..så jag kan titta in..
Det är makalöst roligt att blogga..som att ha en liten dagbok att dela med sig av. Och många nya vänner får man..
Ha en skön helg ..
Bättre lycka nästa gång!
Må så jättegott!
Kram Kram!
Jag har gjort romtopf en gång på plommon, men vi blev inte heller frälsta. Fast jag gillar nästan inga inlagda frukter, inte inlagda i alkohol i alla fall.
Skicka en kommentar