Lördag med laxwallenbergare

Sedan jag började jobba fredagar igen efter jul har jag inte alls lagat lika mycket mat som jag gjorde förut. Framförallt har jag inte testat särskilt många nya recept. Mycket av det jag gjorde på fredagen förut får sparas till lördagen nu och plötsligt är det inte lika mycket tid över till mina "fritidsintressen".

Lite tid ska läggas på att repa och greja med nya låtar, lite tid till bloggen, lite till träning, lite till att umgås med vänner, lite till att bara slappa och ta det lugnt och så det där med att leta recept och experimentera i köket... Den senaste tiden har det mest fått bli beprövade och gärna snabblagade maträtter.

I stället för att lägga tid på maten passar jag på att gosa lite extra med mina barn. Jag har väl kommit till insikt om att datorn inte kommer att tröttna på mitt sällskap medan barnen kanske gör det snart. Bäst att passa på medan de fortfarande vill umgås med sin mamma.

Men idag hittade jag ett nytt enkelt och snabblagat recept på Pickipicki. Jag gjorde inte tillbehören som föreslogs utan fuskade med färdiga pommes. Men med lite ärtor, majs och vitkålssallad till blev det en kanonmåltid en lördag som den här.

Laxwallenbergare
500 g laxfilé

2 äggulor
1 dl grädde
1 knapp tsk salt
1 krm vitpeppar
1 nypa cayennepeppar
en näve finklippt färsk dill

Dela laxen i mindre bitar och mixa slät i en hushållsassistent tillsammans med äggulor och grädde. Tillsätt kryddor och finklippt dill. Forma åtta stycken wallenbergare och stek på medelvärme i generöst med smör, ca 3 min per sida. Servera wallenbergarna tillsammans med blomkålspuré, gröna ärtor och skirat smör.. Klicka här för recept på tillbehören. Eller gör som jag och värm lite pommes i ugnen medan du grejar med biffarna, som för övrigt smakade fantastiskt med några droppar citron på.

 
Förutom matlagning har den här dagen ägnats åt tvättning av högvis med smutskläder, min första sånglektion på femton år (!), lite rep med gubben i källaren, tillfixning av sonen som skulle på discokalas och lördagsmys med dottern.

Jag lyckades faktiskt också få med mig barnen att spela lite trummor och sjunga i micken källaren. Det är en hemlig dröm jag har att barnen ska börja spela instrument och sjunga men det går ju inte att tvinga dem, eller ens tjata dem till det. De måste upptäcka själva hur roligt det är. Hoppas, hoppas, hoppas...