Älgfärsbiffar

Som många av er vet, äter jag inte kött särskilt ofta. Nöt-, fläsk- och kycklingkött har jag slutat med helt sedan drygt ett år tillbaks. Ja, egentligen äter jag inget annat kött än fisk och skaldjur. Älgkött äter jag visserligen men bara en eller två gånger om året.

Anledningen till att jag slutade med kött var att det är en sådan stor miljöpåverkan i framställningen i jämförelse med vegetarisk mat. Tanken var att hålla upp med kött i en månad för att hitta många nya vegetariska alternativ att variera maten med. Men efter en månad ville jag inte längre ha kött. Jag saknade det inte alls, bortsett från fisk och skaldjur då.

Men så får vi älgkött varje höst av de som jagar på vår mark. Och älgkött tycker jag faktiskt är gott. Den goda viltsmaken och vetskapen om att älgen fått leva ett fritt liv i skogen fram tills den blir skjuten tilltalar mina smaklökar. Det mesta blir till köttfärs och får sedan bli köttbullar till jul. Men i år tjuvstartade jag och provade att göra älgfärsbiffar. Receptet är Per Morbergs och jag hittade det på recept.nu. Så här gjorde jag:

Älgfärsbiffar

(ca 6-8 portioner)

750 g älgfärs

1 ägg + 1 äggula

1,5 tsk salt

Nymalen svartpeppar

1 stor gul lök

5 st enbär

3 dl vispgrädde

0,75 dl ströbröd

Smör och rapsolja till stekning

Sätt ugnen på 200 grader. Låt ströbrödet svälla i grädden en stund. Skala och riv löken och finhacka enbären. Rör ihop allt och blanda smeten ordentligt. Forma biffar (ungefär 12 st) och bryn i stekpanna tills de får fin färg. Låt dem steka klart i ugnen i ungefär 5-7 minuter eller tills köttsaften är genomskinlig.

Jag serverade mina biffar med klyftpotatis och vitlök, morot, gröna ärtor, sås och lingonchutney. Klicka här för recept på lingonchutney.

Lingonchutney

Såsen gjorde jag lite på känn. Jag använde älgfonden som jag kokade förra året (ja, den funkade faktiskt fortfarande), vispgrädde blandat med mjölk, rött vin, lingonsylt, senap, soja, smulade torkade trattkantareller, maizena, salt och peppar.

Nykokt älgfond i hjärtform redo för frysen

Jag tror att jag får ta och koka mig en ordentlig grönsaksfond snart. Det är nämligen något jag "saknar" från tiden då jag åt kött mer frekvent. Att koka fond och göra en riktigt god sås. Inte för att jag gjorde det särskilt ofta men vilken skillnad i smak, jämfört med köpt fond, när jag väl tog mig tiden. Sedan håller en fond väldigt länge i frysen. Jag vet inte om jag ska rekommendera att spara den i 11 månader men min älgfond hade fortfarande inte blivit dålig efter så lång tid. Förmodligen hade den tappat en hel del smak och näringsämnen men såsen blev riktigt god ändå.

Ha nu en riktigt bra vecka!