Pärlplattemobil

På jobbet har vi en bok med tips och idéer på vad man kan göra med nabbipärlor (pärlplattepärlor). Det har ju hänt att jag har bläddrat i den och då har jag ofta fastnat för en mobil gjord med pärlplattor. Nu minns jag inte exakt hur just den såg ut. Men en kväll när jag städade och hittade en massa pärlplattor barnen hade gjort, verkade det så mycket roligare att prova än att fortsätta städa.

Barnen fick godkänna vilka pärlplattor som fick vara med och sedan var jag igång. Jag pärlade de två pärlplattorna som skulle bilda krysset högst upp slumpmässigt i vitt och svart. Ganska snart insåg jag att det behövdes något som gjorde det hela lite stabilare. Det fick bli grillpinnar som förstärkte krysset.

Sedan försökte jag bedöma vikten på pärlplattorna för att få någorlunda jämvikt i mobilen. Jag knöt fast dem med hjälp av svart bomullsgarn på en synål. För att grillpinnarna skulle sitta kvar knöt jag runt dem och pärlplattskrysset med svarta snören (sådana där som sitter fast i tröjor för att de inte ska trilla av galgen i affären).

Jag som lovat sonen att säga till honom när den var färdig, satt och grejade med detta vid köksbordet till långt efter han hade somnat. Men morgonen efter var mobilen det första han tittade på och han visade glatt dottern den nya mobilen över skötbordet (som vi knappast använder längre).

Den sällsynta pysselmorsan har varit igång igen och när hon har tagit tillvara barnens egna alster känner de sig så stolta.  Trots att själva pysslet kanske inte fyller så värst stor funktion.

Ha en fin dag alla fina läsare!