onsdag 6 februari 2013

Real Life - Teknisk?

Real Life hos Yohanna i Las Palmas igen och nu är det ämnet Teknik som ska avhandlas. 


När det gäller att vara teknisk skulle jag vilja säga att det handlar om något inlärt snarare än något medfött. Förr var det allmänt vedertaget att män var mer tekniska av naturen än kvinnor men nu vet vi att det med största sannolikhet inte är så. Att många män ändå är mer tekniska än kvinnor beror helt enkelt på att pojkar ofta har fått vara med sin pappa (eller någon annan) och tittat på när han skruvat med olika grejer. Sedan har pojkar i allmänhet uppmuntrats mer än flickor till att hålla på med tekniska saker. Pojkarna får alltså redan från de är små chansen att observera, experimentera och på så sätt lära sig om teknik medan flickorna får lära sig... Ja, det är en helt annan historia. Förhoppningsvis håller detta på att förändras, så att alla som är intresserade av något får chansen att lära sig mer om det oavsett vilket kön de tillhör.

Här fick jag lära mig att putsa när vi byggde ut huset.

En annan aspekt av teknik är att det är så mycket mer än det vi först tänker på. Många begränsar det till elektronik och att skruva med olika fordon. När jag undervisar i teknik, lär jag mina elever att teknik är något som förstärker eller ersätter till exempel en rörelse. Så fort du har letat upp en sten med exakt rätt egenskaper för ditt ändamål och börjar använda den, så är det teknik. Alltså är en nål och en tråd lika mycket teknik som en skruvmejsel och en skruv.


Jag skulle nog kalla mig för teknisk. Jag har alltid varit intresserad av hur saker och ting hänger ihop och mina kära föräldrar var smarta nog att uppmuntra det intresset. Exempelvis var jag en av de första i min klass på lågstadiet som byggde med tekniklego. Där lades kanske grunden för min förmåga att läsa beskrivningar och att förstå hur rörelser kan förflyttas och förändras med hjälp av kugghjul, kedjor och rep. Vi hade också en dator ganska tidigt och den var jag väldigt intresserad av att undersöka. Hur kul det nu kan vara att skriva in kommandon i DOS eller spela ett golfspel enbart genom att trycka på enter. Det var alltså före datormusens stora genombrott.

Att spackla har jag fått lära mig...

Här hemma är vi nog ungefär lika tekniska men håller oss inom lite olika områden. Jag är bäst på datorer medan gubben är bäst på fordon. Elektronik är vi nog lika bra på. När det gäller kartläsning ligger gubben eventuellt snäppet före medan jag tror att jag fixar att läsa beskrivningar och bruksanvisningar något bättre. Sonens säng, en Kura från Ikea, skruvade jag ihop alldeles själv. Lite för att jag faktiskt ville det och lite för att jag inte vill överföra på mina barn att tjejer inte gör sådant. Troligtvis får de med sig alldeles för många sådana föreställningar från resten av samhället ändå.

När jag blir "stor" ska jag lära mig att köra motorsåg

Jag är så glad att jag har hittat en gubbe som inte tar för givet att jag är oteknisk bara för att jag är tjej. Han har aldrig tvivlat på att jag skulle klara av att skruva ihop exempelvis en elkontakt, en Ikea-möbel eller installera en stereo. Fast han hade kanske sett mig göra sådana grejer innan vi blev ihop. Dessutom var jag Teknik/ Industri-konsult på Poolia under den perioden. Hans egen förklaring till varför han inte har så stereotypa föreställningar om könsroller är att han lyssnat på P3 hela sitt vuxna liv. Tack P3 säger jag då, världens bästa radiokanal!

Avslutningsvis delar jag här med mig av texten till Tekniksången. Jag hittade på den för att lära mina elever vad teknik är och för att uppmuntra dem till att använda sina tekniska kunskaper i vardagen.

Tekniksången
Teknik är något som förstärker - något som gör mig starkare
Teknik är något som ersätter - som gör jobbet i stället för mig
Teknik är smarta lösningar på problem
Teknik, det är uppfinningar - och vi ska alla bli uppfinnare!

Ha det gott!

måndag 4 februari 2013

Efter många om och men...

...har nu fler än bara grannarna chansen att höra hur det låter när jag repar med mitt band Belta53 ute i lagården. Tyvärr får vi inte riktigt plats allihop i källaren men med en värmefläkt och lite god vilja funkar det bra, trots minusgrader utomhus. Vi filmade lite i lördags och bestämde oss för att lägga ut ett smakprov på YouTube. Lite nervöst var det faktiskt. Även om klippet kanske inte kommer få så många visningar, kändes det lite som att vi spelade för hela världen när kameran var igång.



Gillade du vad du hörde får du hemskt gärna klicka på loggan här nedanför och gilla oss på Facebook. Där kommer vi framöver att meddela hur och när det går att få tag på den riktiga inspelningen som är på gång.


Ha det gott allihop och ta hand om er!

lördag 2 februari 2013

Rösti

Så enkelt och så fantastiskt gott!

På väg hem från jobbet här om dagen blev jag akut sugen på rösti. Det är så jag fungerar. Jag blir sugen på något och så hoppas jag att det finns tid och ingredienser så jag kan tillaga det. Denna gången hade jag tur för det fanns potatis från i somras kvar i källaren. Jag vet egentligen inte vad det ska vara för potatis till det här men jag gillar det bäst när den är gjort på fast potatis, till exempel Asterix.


Rösti
Skala potatisen och låt den rinna av i durkslag så den är så torr som möjligt. Riv den mellangrovt exempelvis i matberedare. Stek klickar av potatisrivet som du plattar ut med stekspaden, i smör och rapsolja på medelvärme i stekpanna. Salta med örtsalt och vänd när den fått fin färg på ena sidan. Låt den bli gyllenbrun även på andra sidan. Servera direkt eller håll varma i ugnen. Detta passar som tillbehör till nästan vad som helst eller äts som de är med lingonsylt.


Jag gör alltid små rösti, så de blir ungefär som rårakor fast utan lök.

Nu hoppas jag att ni alla har en trevlig helg! Min vecka har varit en aning hektisk och jag ser fram emot en något lugnare helg. Vi får se hur det blir med det. På dagens schema står rep med bandet. Sedan får det bli en improviserad lördagskväll. Kanske skulle jag göra slag i saken och titta på julklapps-DVD:n med Thåström...?

onsdag 30 januari 2013

Real Life - Mobiltelefon

Real life hos Yohanna i Las Palmas handlar den här veckan om mobiltelefoner. Förbered er på en resa i tiden...


Mitt första möte med mobiltelefoner var biltelefonen. Jag trodde i alla fall att det hette så eftersom den satt i min kompis föräldrars bil. Detta var någon gång i slutet av 80-talet. När vi blev hämtade av hennes pappa från scouterna brukade han ringa hem och tala om att vi var på väg. Det kändes helt överflödigt tyckte jag men om man tänker på hur det ser ut idag så är det kanske inte längre ett ovanligt scenario.

När jag gick på gymnasiet skaffade min mamma en Philips fizz (Hittade en bild på den här). På den tiden var det en ganska liten mobiltelefon. Den var svart och man kunde dra ut en lång, ganska så ömtålig antenn ifrån den. Jag kände mig väldigt viktig när jag fick låna med mig den emellanåt om jag var iväg någonstans. Annars var det ju telefonkort i telefonkiosker som gällde.

Mina första egna mobiltelefon fick jag ärva av min dåvarande pojkvän. Då var jag uppskattningsvis 22 år. Telefonen var en Ericsson. Kommer inte ihåg vad den hette men hittade en bild på den här. En riktig tegelsten var det i alla fall och den höll för nästan vad som helst.

Jag har bara köpt tre egna mobiler. Första var en Nokia 3210 (Hittade lite om den här). På den kunde man spela snake om jag inte minns fel. Sedan har det blivit två Samsung på raken. Den jag har nu köpte jag när dottern var i magen, vilket är ungefär fyra och ett halvt år sedan.


Folk frågar mig om jag inte ska skaffa en smartphone snart och då svarar jag alltid att jag ska ha min nuvarande tills den går sönder. Jag gillar den och den fungerar att ringa och skicka meddelanden med. Visserligen går det inte att ta emot mms längre eftersom allas bilder är alldeles för stora nu för tiden. Men lite kul var det faktiskt när en kille från gymnasiet hade praktik hos mig för ett tag sedan och utbrast "Åh, en sån där hade jag när jag gick i sjuan!" när han såg min mobil. Snart är jag ensam om att ha en sådan här gammal telefon med knappar som man kan trycka på.

Förresten, när skulle jag ha tid med att hålla på med en smartphone egentligen? På jobbet funkar det inte och hemma skulle jag nog helst vara utan alla störande ljud som pockar på uppmärksamheten. Dessutom finns ju datorn om jag vill hålla mig uppdaterad på facebook och liknande. Min nuvarande mobil ligger oftast på en hylla i köket eller i jackfickan och det är säkrare att få tag på mig via facebook än på mobilen.

Frågar ni mig så tycker jag det är en aning överdrivet med alla som ska fota allt och lägga upp på instagram och allt vad det heter. Och hur kul är en fest där folk tar kort på varandra när de gör olika konstiga miner eller möjligtvis tar kort på maten/ drycken. Eller så sitter de bara med huvudena böjda över sina telefoner? Inte alls om ni frågar mig.

Tanten i mig har talat. Ha det gott!

söndag 27 januari 2013

Kokboksutmaningen - Hälsomat

För mig är hälsomat något som är lagat från grunden med naturliga ingredienser. Helst bara ekologiska varor och som en bonus får de gärna vara närproducerade och rättvisemärkta också. Ytterligare en bonus är ifall maten är utan kött. Jag är ju bara "låtsasvegetarian" eftersom jag äter fisk men en vällagad vegetarisk måltid är som lyxig hälsomat för mig.

Receptet jag valde till hälsotemat i kokboksutmaningen den här månaden kommer ifrån Paulúns GI-mat, skriven av Fredrik och Karoliina Paulún och utgiven av Fitnessförlaget.


Det är ganska mycket kötträtter i den boken men även ett och annat vegetariskt guldkorn. I det här receptet bytte jag ut färsk koriander mot fryst bladpersilja, ökade mängden mjöl lite och lade till en klick smör i stekningen.


(Höst-)vinterbiffar med tsatsiki
(ca 10 st)
4 morötter
1 burk kikärter (à 400 g)
1 rödlök
2 vitlöksklyftor
1 dl fryst bladpersilja
3-5 msk vetemjöl
2 ägg
1 msk färskpressad lime
2 tsk mineralsalt
1/2 tsk svartpeppar
Smör och rapsolja till stekning

Skölj kikärterna och låt rinna av väl. Skala morötterna och riv dem grovt. Ställ åt sidan. Blanda ihop allt utom morötterna i en matberedare eller mixa med mixerstav. Ta så mycket mjöl att det känns som en inte allt för rinnig smet. Rör i morötterna. Klicka med matsked ut biffar i stekpannan, platta till försiktigt och forma dem lite i stekpannan med skeden. Stek på medelvärme i några minuter per sida.




I kokboken föreslås tsatsiki på gurka och mager matlagningsyoghurt, samt fullkornspasta eller parboiled ris till servering. Jag gjorde i stället en morotstsatsiki eftersom det passar bättre till årstiden och kokade bulgur (i grönsaksbuljong) eftersom jag gillar det bättre.

Morotstsatsiki
Rör ihop två grovt rivna morötter med ca 2 dl turkyoghurt, 1-2 pressade vitlöksklyftor, finhackad persilja, några droppar pressad lime och olivolja, Smaka av med salt och nymalen vitpeppar.

Inget av barnen trodde att de skulle gilla biffarna. När sonen smakade sa han: "Det här var ju faktiskt jättegott!" men det glada tillropet vägdes kanske upp av att dottern spottade ut den mikroskopiska smakbiten hon fick så fort den kommit in i munnen. Jag tyckte de var goda och gubben tyckte de var helt okej. Kanske att jag skulle krydda dem lite extra nästa gång bara...

Ha nu en riktigt bra vecka! Det tänkte i alla fall jag försöka mig på.

fredag 25 januari 2013

Ommöblering i källaren

Så här såg det ut när jag gick ner i källaren för ett par dag sedan.



Utöver det uppenbara finns det många anledningar att älska min kära gubbe. Det är kallt i lagården så här års...

Trevlig helg på er!

onsdag 23 januari 2013

Real Life - Klädvårdshörnan

Denna veckans Real Life hos Yohanna i Las Palmas trodde jag inte jag kunde få ihop någon text om men som vanligt blev resultatet ett maratonlångt inlägg ändå.

Det enda jag stryker är gardiner och dukar. En gång strök jag en skjorta åt min före detta pojkvän. Då strök han om den. Strykning är inte riktigt min grej helt enkelt. Fast en strykbräda har vi, för ytterligare en grej som jag stryker är textiler som jag gjort tygtryck på. Annars används den mest som ett ställe att lägga färdigvikt tvätt på. Här kommer två tryck som jag gjort på tröjor till min älskade gubbe. Första citatet har jag hittat på själv och det andra kommer från en tv-serie vi alltid tittade på förr. Kan ni gissa vilken?


Jag lagar kläder ibland men ofta hinner min svärmor före. Även gubben kan laga kläder och gör det emellanåt. Ändå säger de på förskolan ifall exempelvis dotterns byxor gått sönder: "Det kan säkert farmor laga åt dig." De har med andra ord förstått hur det brukar gå till här.

När jag var yngre ändrade jag en hel del kläder så de passade min stil bättre. Jag förstorade, förminskade, lagade eller bara lade till en lite egen touch på dem. Då var det inte så lätt att få tag i ovanliga kläder, ännu svårare om man inte hade så gott om pengar. Redan då var jag en flitig loppis-besökare. Nu finns inte alltid orken och tiden där, samtidigt som plånboken inte är riktigt lika tunn längre. Men jag gillar second hand-rundor och ovanliga kläder lika mycket nu som då.

Den här kjolen sydde jag för över tio år sedan men använder den ibland än.
De här byxorna blev för små och fick lite extra tyg i sidorna
Många kläder har batikfärgats i tvättmaskinen

Medan strykbrädan står i källaren finns det ett litet krypin på andra våning som från början var tänkt att bli ett rum för kreativa aktiviteter med textil. Jag började hänga upp provtryck på väggen, stuvade in mina textilfärger, olika tyger och symaskinen. Sedan fick dottern sova där när hon flyttades ut från vårt sovrum. Nu har hon inte sovit där på länge men det har inte blivit så mycket med kreativiteten där ändå. 

Real Life på hög nivå i syrummet

Fast jag har faktiskt sytt en lejondräkt till sonen, en lejonmantel till dottern, koger till deras leksakspilar och en spökdräkt där inne. Ja och så sänghimlen till dotterns säng med. Just det, kuddfodralen och gympapåsarna... Lite hade jag visst gjort ändå. Kanske blir det mer framöver. Allt har ju sin tid, sägs det.
Beskrivning sänghimmel
Beskrivning gympapåse
Beskrivning kuddfodral
Men för tillfället tar jobbet upp en stor del av min energi och det som blir över sparar jag till gos med familjen.

Ha det gott!