onsdag 29 februari 2012

Real Life - Kärlek

Veckans Real Life hos Yohanna handlar om kärlek. Jag inser redan innan jag börjat skriva att jag kommer att bli ganska personlig. Kärleken jag kommer att lägga mest vikt vid blir den kärleken jag har till min livskamrat. Det här inlägget tillägnar jag min älskade gubbe.


För mig är kärleken det mest värdefulla du kan ge till någon. Den går varken att köpa eller sälja. Inte heller kan den plockas fram och läggas undan när man känner för det. För mig är kärleken villkorslös. Den kräver inget i gengäld. Den är gratis. Man kan inte förtjäna att bli älskad. Samtidigt förtjänar alla människor att bli älskade, inte för vad de gör utan för vad de är.

Första bilden av oss som ett par. Vi sitter i replokalen. Gubben har en stickad väst och jag har nätbrynja. Jag vet inte exakt hur vi tänkte med kläderna men på riktigt allvar var det i alla fall inte. Gubbens bror som sitter jämte mig har en Britney Spears T-shirt.

Jag har i hela mitt liv (sedan jag kom på sådana tankar) haft väldigt lätt för att bli förälskad. Jag har över huvud taget väldigt lätt för att tycka om människor och ta dem till mig. Sedan har jag kanske inte haft lika lätt för att hålla kvar dem men det är en annan sak. Det jag ville komma till är att det finns en viss skillnad på förälskelse och kärlek. Den riktiga kärleken är den som finns kvar när förälskelsen tar en paus. Jag väljer att kalla det paus, för jag har upptäckt att den faktiskt kommer tillbaks.

Första möbeln vi köpte tillsammans. En blå fåtölj med spak från Ikeas fyndhörna. Inte så snygg men mycket bekväm.

När jag blev tillsammans med mitt livs stora kärlek var jag förälskad upp över öronen. Samtidigt kände jag att jag var hemma. Det går inte att beskriva den känslan mer exakt. Det kändes att det var allvar, att det var på riktigt. Jag visste i hela min kropp och i hela min själ att jag hittat rätt. Visst hade det känts på allvar tidigare också men den här gången var det annorlunda. Jag hade kommit hem.

Vårt första nyårsafton tillsammans

Visserligen har vi "bara" 11 års förhållande bakom oss men jag tycker mig ändå kunna se ett mönster. Trots att det är samma gamla gubbe hela tiden, så kommer det fortfarande perioder när det pirrar lite extra i magen. Det finns fortfarande nya intressanta sidor att upptäcka hos honom och jag hoppas att det alltid kommer att vara så. Att vi alltid kommer att se med nyfikna ögon på varandra och hitta på nya spännande saker att göra tillsammans.

Vår första husvagnssemester. Gubben äter popcorn med gaffel.

När folk gratulerade oss och sa "Bra kämpat" när vi hade varit ihop i tio år tyckte jag inte att det var någon bedrift. Jag har ju varit kär hela tiden och inte haft någon som helst anledning att ens tänka tanken att jag skulle vilja lämna honom. Men när jag tänker efter lite mer noggrant, kommer jag på att vi faktiskt gjort en hel del för att hålla kärleken levande ändå. Jag tror att vi båda tagit vårt förhållande på så stort allvar att vi varit extra noga med att se till att det ska fungera. Hela livet. För det är tanken. Jag vill i alla fall inte ha någon annan.

Vår bröllopsfest

Jag kan inte på något sätt kalla mig för expert på hur man håller kärleken levande. Men på något sätt har vi lyckats i över tio år nu och jag tänkte dela med mig av några av de saker vi gör.

* Ger varandra egentid och utrymme för "egna" intressen
* Gör roliga saker tillsammans med hela familjen
* Skaffar barnvakt och gör roliga saker tillsammans bara vi två (även över natt minst en gång/ år)
* Delar upp sysslorna hemma så det känns rättvist för båda
* Pratar med varandra regelbundet om hur vi har det och hur vi vill ha det
* Ger varandra beröm och visar tacksamhet, till exempel tackar för maten (jag tror sådana saker är grymt underskattade)
* Kramas och pussas ofta och mycket

Ett av gubbens intressen

Jag frågade gubben här om dagen varför han tror att vi inte tröttnat på varandra. Svaret jag fick var något i stil med att man får ju inte vara för kinkig. Man kan inte irritera sig på allt. Nu har jag som väl är ganska lite att irritera mig på hos min kära gubbe. Däremot tror jag han har en hel del att se mellan fingrarna på när det gäller mig. Till exempel på alla mina högar med diverse grejer i hela huset och vattenglas som står lite här och var... TACK älskling för att du inte är för kinkig!

Vårt första barn. En ny person att älska. En ny sorts kärlek.
Min 30-årsdag med ännu en ny kärlek i magen. Gubben hade gjort en underbar tårta till mig som jag kunde tröstäta på innan sockerförbudet från barnmorskan trädde i kraft.

Alla de där andra frågorna om ifall det finns någon för alla och vad som händer om det skulle gå åt skogen väljer jag att inte svara på. Jag önskar er i stället en trevlig kväll och uppmanar er att ta hand om dem ni älskar!

måndag 27 februari 2012

Ett sista hej då till julen

För ett tag sedan tog jag mig i kragen och städade undan alla julsaker som jag traditionsenligt belamrat hela finrummet med. Jag fick ingen bild på allt stök i år men det var nog åtminstone tre gånger så mycket som förra året, då detta fotot är taget.


Barnen var med och hjälpte till men de lekte nog mest. På vintrarna har vi vanligtvis dörren till finrummet stängd eftersom det går åt så mycket ved om vi ska hålla det varmt. Därför tyckte de nog att det var extra roligt att vara där inne och leka.

När jag var färdig med städningen glömde jag att stänga dörren och när jag gick in dit lite senare på kvällen såg jag något mer jag glömt. Resterna från pepparkaksborgen hade legat framme på soffbordet och jag gissar att fyra små söta händer också varit framme.


Kan det möjligtvis vara någon ovana de ärvt från sin mor som visade sig där...?

lördag 25 februari 2012

Auberginen som fick en andra chans

En gång för många år sedan köpte jag en aubergine. Jag hade ganska nyss flyttat hemifrån och hade också nyligen upptäckt att det var roligt att experimentera med mat. På folkhögskolan där jag gick fanns ett kök där man kunde värma sin mat i mikrovågsugnar eller på stora storköksplattor. Ofta hade jag inte gjort i ordning någon matlåda, utan tog helt enkelt med det som fanns i kylen och hoppades på att kunna fixa en lunch av det. Spanade man runt lite fanns det ibland någon man kunde gå ihop med och få en riktigt fin middag. Som till exempel den dagen då jag bara hade ägg med mig och hittade en som hade pytt i panna.

Fin att se på men föll inte mig i smaken.

Tillbaks till auberginen. Jag hade alltså med mig den en dag till folkhögskolan, tillsammans med en burk krossade tomater, en kryddburk med garam masala och en morot. Den här dagen hittade jag ingen matpartner utan fick laga min mat själv. Det blev en slags gryta som jag har ett svagt minne av att jag inte tyckte särskilt mycket om. Medan jag åt fick jag höra att alla tyckte det luktade jätteskumt från köket. Om det var auberginen eller garam masalan som luktade vet jag inte. Efter den dagen blev det aldrig av att jag köpte aubergine någon mer gång...

...förrän jag gjorde ett nytt försök när jag skulle göra vegetarisk lasagne. Jag tog dock aldrig med auberginen i lasagnen eftersom jag inte gillade smaken av de stekta skivorna.

Skam den som ger sig. Den där grönsaken verkade ha bestämt sig för att göra ett bättre intryck på mig. En dag för ett tag sedan slank det med en aubergine när jag handlade på väg hem från jobbet. Jag hade tänkt göra auberginelindad quornfilé till gubben på alla hjärtans dag. Men den dagen hade jag annat för mig och auberginen blev bortglömd i kylen...

...tills min blick en morgon fastnade på ett ett nummer av Topphälsa (# 2 2012). Jag började bläddra och stannade vid ett recept på moussaka. Kan detta vara min längsta inledning någonsin till ett recept? Som vanligt har jag ändrat ganska mycket i det. Här kommer nu till slut min första lyckade maträtt med aubergine:


Vegetarisk moussaka
med quornfärs, aubergine och potatis
(3-4 portioner)

1 aubergine
6 potatisar
rapsolja

1 liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1/2-1 tsk sambal oelek
2 msk tomatpuré
1 morot
250 g krossade tomater
1 tsk flytande honung
2 tsk kinesisk soya
1 vegetabilisk fond "du chef"
svartpeppar
rapsolja

3 dl mjölk
2 tsk maizena
40 g hårdost (jag tog Castello Reserve Herrgård)
örtsalt, vitpeppar, muskot

Skär auberginen i skivor, strö salt över och lägg i en skål med en assiett och en tyngd över. Låt stå i ca en timme.

Finhacka löken och pressa vitlöken. Fräs i olja tillsammans med tomatpuré och sambal oelek. Skala moroten och riv ner den i fräset. Tillsätt krossade tomater, honung, soya och fond och låt puttra en stund på svag värme under lock. Rör ner quornfärsen, koka upp och smaka av med svartpeppar. Tillsätt eventuellt en skvätt vatten om såsen känns för torr.

Rör ut maizena med lite av mjölken i en kastrull och koka upp. Späd med mjölken, lite i taget. Sjud i 5-10 minuter. Rör om då och då. Tillsätt osten och smaka av med salt, peppar och muskot.

Skala och skiva potatisarna tunt. Koka skivorna i lättsaltat vatten i ca 5 minuter. Häll av kokvattnet (eller spara det till såser eller växtnärning) och skölj dem i kallt vatten.

Lägg aubergineskivorna i ett durkslag och låt rinna av. Torka skivorna med hushållspapper. Bryn dem i olja på båda sidor och låt rinna av på hushållspapper.

Varva potatis, aubergine, quornfärssås och ostsås i en smord ugnsfast form. Jag gjorde det i ordningen: Potatis, quornfärs, ostsås, aubergine, quornfärs, ostsås etc. Översta lagret ska vara aubergineskivor toppade med ostsås. Gratinera i ugnen i 40-45 minuter i 200 grader tills moussakan fått fin gyllenbrun färg.


Mitt betyg på rätten blev väldigt högt. Kanske inte en tiopoängare men gott och väl nio av tio möjliga. Jag har alltså lyckats tillaga en rätt med aubergine som jag tycker är god!

Jag vet inte om man ska gratulera mig eller auberginen. Det var ju trots allt den som inte gav upp på mig trots att jag måste framstått som ett hopplöst fall.

fredag 24 februari 2012

När sötsuget tar överhanden

I onsdags kväll blev jag akut sugen på kladdkaka. Vad jag minns har jag bara en gång i hela mitt liv bakat kladdkaka. Det händer inte så ofta att jag blir sugen på det. Men i onsdags blev jag alltså det för kanske andra gången i mitt liv. Problemet var bara att vi inte hade några ägg hemma och det kändes som att det var lite väl sent att åka till affären (lanthandeln här hemma) och kräva att få handla.


I sådana lägen är internet bra. Jag hittade ett recept på kladdkaka utan ägg, gjorde dubbel sats och bakade en långpannekladdkaka. Anledningen till att jag dubblade receptet var att jag redan börjat smälta smör till en tänkt kladdkaka med ägg innan jag såg att äggen var slut. Typiskt mig eller vad? Jag gjorde vissa justeringar i receptet. Mindre mängd mjöl och mer kakao och smör än vad som stod angivet. Tiden i ugnen blev 35 minuter men jag tror jag skulle tagit ut den något tidigare.


Resultatet blev helt klart godkänt men jag ger mig själv underkänt för att ha plattat ut smeten väldigt ojämnt i plåten. Till kladdkakan serverade jag turkyoghurt vispad med florsocker och vaniljsocker. Jag tycker det känns fräschare än grädde och så finns det ju alltid en hink i kylen. Vispgrädde har vi inte så ofta hemma. Hade jag orkat hade jag skurit upp lite frukt till eller kanske tinat några hallon från frysen. Det hade varit perfekt. Men tiden sprang iväg innan den där kakan hann bli färdig så det var bara att äta, borsta tänderna och gå och lägga sig...


Skulle det nu vara så att jag framöver blir sugen på kladdkaka med något mindre tidsintervaller än förut så behöver jag inte bekymra mig. Det finns nu inte mindre är tio bitar i frysen och fyra i kylen. Någon som vill komma och hjälpa mig att äta upp dem? Jag är nämligen lite sugen på att testa den här kladdkakan.

I dag är jag och barnen hemma och myser. Sedan blir det en sväng in till stan. Vi har lite presenter som ska inhandlas och tänkte kombinera det med att träffa barnens faster och kusin. Samtidigt får gubben lite välförtjänt egentid, vilket han inte fått på länge då jag varit iväg ganska mycket på kvällarna. Jag tycker han kan åka på det här evenemanget. Men stannar han hemma hoppas jag på lite mys med honom med när barnen somnat. Annars klarar jag mig nog ensam. Det finns ju kladdkaka!

Hoppas ni har en fin fredag och får en riktigt bra helg!

onsdag 22 februari 2012

Goodie Bag Contest

Nu är jag med i ännu en tävling hos Den Rockande Kocken. Förra tävlingen jag var med i vann jag faktiskt. Så jag vet inte om jag ska ha för stora förhoppningar inför denna. Men nu är priset något jag ännu mer vill vinna så jag hoppas på tur den här gången med.


Så här skriver Den Rockande Kocken själv om tävlingen:

Nytt år och ny tävling, den här gången lottar jag ut en rockens goodie bag fylld med rockprylar av alla de slag. Det är busenkelt att delta också, du behöver bara göra 2 saker för att vara med...
Tävlingen varar till 31/3, alltså mars ut.

Det jag allra helst vill ha i den här goodie bagen är ett exemplar av Metal Munchers Preview Edition. Men det finns många andra fina musikrelaterade saker jag inte heller skulle tacka nej till.

Kolla själv och var med och tävla du också!

tisdag 21 februari 2012

Legotroll

Jag skulle bara vilja passa på att skryta lite med min sons fantastiska fantasi och kreativitet. När jag kom hem en kväll för ett tag sedan och han redan hade somnat, låg dessa på pallen bredvid hans säng. Han har byggt dessa utifrån sin egen fantasi. Visst är han duktig?


På morgonen efter visade han dem stolt. Tjejen har cross-handskar och killen ryker.

Ha en fin kväll!

måndag 20 februari 2012

Pizza på rester

När vi kom hem från vinterfisket i lördags var det ingen av oss som kände för att laga någon seriös mat. Vi hade en hel del pinnbrödsdeg med oss hem från utflykten och lite annat i kylen från pajbaket i fredags.

Så vi bestämde oss för att göra minipizzor av pinnbrödsdegen och lägga de andra resterna och annat från skafferiet ovanpå. Jag fuskade ihop en tomatsås med tomatpuré, ketchup, sweet chilli sauce och pizzakrydda. Recept på en mycket godare tomatsås hittar du här.

Barnen och gubben valde riven ost från frysen, banan, ananas och paprika på sina pizzor. Vi brukar riva ner ostskalkarna i en påse och lägga i frysen. Där håller den sig länge och underlättar en annan gång när man vill ha riven ost i maten. Annars är jag mästare på att spara gamla ostskalkar i kylen tills de möglar och måste slängas.


Jag bredde pesto på mina minipizzor i stället för tomatsås, lade tunt skivade rödbetor ovanpå och toppade med smulad fetaost. Inte så dumt faktiskt. Pizza på bakpulversdeg är inte direkt min favoritpizza men det funkade.


Kanske tjatar jag om det här med att använda rester och tänka på miljön. Jag menar inte på något sätt att jag är jätteduktig på det här. Däremot vill jag gärna inspirera och uppmuntra er alla till att tänka till lite extra. Det är så lätt att man lagar någon ny mat när man egentligen har rester till att sätta ihop en hel middag med i kylen.

Någon gång skrev jag att gammal skåpmat är också mat. Det är inte fel att ha Gammal skåpmat-vecka emellanåt och rensa lite i kyl, frys och skafferi. Annars är risken att grejer ligger och blir för gamla. Många gånger är det också då man kommer på nya spännande maträtter. Om inte annat så blir det en utmaning att komma på maträtter att göra av det som finns hemma. Sedan finns det gott om plats att fylla på med nya råvaror och förmodligen lite extra pengar, som man sparat in under veckan, att köpa dem för.

Ha en fin vecka!

söndag 19 februari 2012

Vinterfiske på isen

I går var det dags för det årliga vinterfisket här i byn. Vi har en hembygds- och fritidsförening med några eldsjälar som engagerar sig och ordnar med aktiviteter emellanåt. Det är kul att träffas och göra saker tillsammans med "grannarna". Speciellt när vi var nyinflyttade kändes det lite speciellt att få vara med på sådana tillställningar och lära känna människorna i bygden lite mer. Denna gången bjöds det på korv som man kunde grilla över öppen eld och ärtsoppa med fläsk att värma sig med.


Jag misstänkte redan i förväg att det inte skulle serveras något vegetariskt så jag frågade internet om recept på pinnbröd och fick några intressanta träffar. Två påsar med deg fick jag med mig i ryggsäcken och massor av rök i ögonen fick jag när jag skulle grilla dem. Ett hett tips är att lägga på ett riktigt tunt lager deg på pinnen och sedan välja sidan av elden där det inte blåser som mest rök.


Pinnbröd Pizza style hittade jag på Ica.se. En deg utan mjölk och smör men med riven ost och oregano i. Det andra receptet hittade jag på bloggen Söta saker. Där fastnade jag för titeln Pinnbröd med kanelsmör. Detta recept var väldigt likt en sconesdeg och det färdiga brödet skulle avnjutas doppat i kanelsmör.

Båda varianterna smakade mycket bra men eftersom det var ganska kallt var det inte så lätt att doppa brödet i kanelsmöret. Brödet hade liksom kallnat innan det hann ner i burken och smöret var stenhårt.

Några som inte hann äta så mycket pinnbröd var barnen. De hade väldigt roligt där ute på isen tillsammans med de andra barnen. De byggde en snögubbe, snölykta och snökojor. Senare förvandlades snökojorna till snöfästningar och ett snöbollskrig startade.


En pappa (gissa vem?) kunde inte låta bli att blanda sig i kriget.


Och snart var ännu en pappa i full gång med att kasta snöbollar.

I förgrunden syns årets vinterfiskes enda fångade gädda.

Undrar vem som hade roligast, barnen eller papporna?

lördag 18 februari 2012

Kokboksutmaningen - pajer

Detta är mitt bidrag till kokboksutmaningen, som jag hittat på bloggen Fika med Eleonore. Februari månads tema är pajer. Tanken med utmaningen är att vi ska börja använda våra kokböcker som ofta bara står där i hyllorna och samlar damm. Mycket bra idé tycker jag.

Receptet jag valde kommer från en kokbok jag köpte när sonen låg i magen, det vill säga för ungefär 6 år sedan. Detta är första gången jag lagar något ur den. Skandal kan man tycka, för boken innehåller en massa spännande recept med fina bilder och i stort sett allt verkar gott.


Boken heter Vegetariskt och är utgiven på Bra Böckers förlag. När jag letade recept försökte jag utgå ifrån klimatpyramiderna i boken Sju årstider i Majas kök. Jag följer dem inte slaviskt men brukar ha boken uppslagen i köket på den sidan som är aktuell. Nu är det pyramiden Vinterförrådet som gäller (plus året-om-pyramiden). Receptet jag fastnade för innehöll ganska mycket "godkända" råvaror och så ändrade jag om lite i det så det blev ännu mer klimatanpassat. Så här gjorde jag:


Miniquiche med rödbetsblad/ mangold, fetaost och rödbetor
(4 portioner)
6 dl lantbrödsmjöl av fyra sädesslag
salt
2 msk vetesurdeg
2 dl ljummet vatten
1 msk smör och 
1 msk rapsolja till pajformarna
400 g rödbetsblad, mangold eller bladspenat
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 msk rapsolja att steka i
1 msk solrosfröpesto (se recept nedan)
örtsalt, svartpeppar
2 små eller 1 normalstor rödbeta
150 g fetaost
solrosfrön, basilikablad och mangoldblad till garnering

Arbeta samman mjöl, surdeg och vatten till en smidig deg. Tillsätt sedan saltet och arbeta in det i degen. Täck över och låt jäsa 30 minuter.
Knåda degen en stund. Dra ut den och vik ihop några gånger. Täck över igen och låt jäsa ytterligare 30 minuter.
Värm ugnen till 200 grader. Smält smöret och blanda det med oljan. Smörj två muffinsplåtar med plats för 12 formar/ plåt. Knåda degen en stund och dela den sedan i 24 delar. Rulla bitarna till bollar, platta med fingrarna och tryck sedan ut i muffinsformarna. Täck över plåtarna och låt jäsa i 15 minuter.
Ansa och skölj mangold och rödbetsblad. Lägg dem på en skärbräda och skär med en vass kniv genom högen några gånger. Fräs finhackad lök och pressad vitlök mjuk i oljan. Tillsätt bladen och fräs i 5 minuter till. Smaka av med pesto, örtsalt och svartpeppar.
Skala och skiva rödbetorna mycket tunt. Fördela fräset från stekpannan i pajskalen och lägg på rödbetsskivor. Smula över osten, salta och peppra.
Sätt in i ugnen i 15-20 minuter eller tills pajskalen och osten fått fin färg. Garnera med rostade solrosfrön, basilikablad och färska mangoldblad. Servera med extra pesto och en sallad med säsongens grönsaker.

Mina rödbetsblad från frysen på toppen av mangoldberget.

Jag trodde jag hade rödbetsblad så det skulle räcka i frysen men fick köpa till rätt så mycket mangold. Så just den ingrediensen kanske inte var den bästa utifrån klimatpyramiderna. Jag gjorde också några pajer med tomat i. Lite sämre för klimatet än rödbetor den här årstiden men jag köpte i alla fall ekologiska och det blev väldigt gott.


Även basilika i kruka bör man undvika att inhandla på vintern, då de drivs upp i uppvärmda växthus. Men jag köpte även där en som var ekologiskt odlad. Annars kan man göra sin pesto på andra blad än basilika men jag är svag för just den örtkryddan. Fortfarande undrar jag om man kan göra pesto på fryst basilika. Det borde gå men jag har inte provat än. Någon som vet?


Solrosfröpesto
50 g skalade naturella solrosfrö
1 kruka basilika (ekologisk)
1 vitlöksklyfta
50 g Castello Reserve Herrgård (eller annan smakrik ost)
1 dl raps- eller solrosolja
örtsalt, nymalen svartpeppar

Rosta solrosfröna i en torr stekpanna. Kör sedan allt med stavmixer till önskad konsistens. Smaka av med örtsalt och nymalen svartpeppar.

Grundreceptet till peston hittade jag på tasteline. Spara det som inte går åt i en ren burk i kylen. Då håller den sig i ungefär en vecka.

Sammanfattningsvis kan man säga att de här miniquicherna nog passar bäst att göra på hösten, då man kan köpa färska frilandsodlade rödbetor, mangold, tomat och basilika. Eller kanske gå ut och plocka in direkt från trädgården, eller från kryddträdgården i köksfönstret.

Men smakade gott, det gjorde de!

torsdag 16 februari 2012

Tulpaner, barnalster och frukostfunderingar

För ett tag sedan fick jag plötsligt lite vårkänslor och åkte till Hullaryds handelsträdgård och köpte tulpaner. För att fortsätta på tulpantemat drog jag mig till minnes en duk, inhandlad på second hand för några år sedan. Någonstans längst in i garderoben hittade jag den till slut. På den passade barnens höstljuslyktor i saltdeg och deras målade stenar perfekt. Jag tycker också att färgerna i tulpanerna gjorde sig bra till ljuslyktorna. Höstens och vårens färger behöver kanske inte vara så olika varandra ändå.





Men inget varar för evigt. Mina vårkänslor försvann lika fort som tulpanerna vissnade. Ungefär samtidigt som det kom ny snö...



Ännu en dag med vård av barn ligger framför mig. Snart dags att ordna med frukost. Jag som tänkt att ta upp några överblivna vaniljscones från frysen och äta dem med färskost och hjortronsylt. Sedan kom jag på att jag tagit med färskosten till jobbet. Där kommer den bara att ligga och bli för gammal över helgen... Så det får bli något annat till frukost. Kanske gröt, så kan vi äta pannkaksbiffar till lunch. Fast det kanske inte är så bra mat för en som varit magsjuk... Jag får fundera på den saken.

Hoppas ni får en fin dag!

onsdag 15 februari 2012

Real Life - Mina klasskamrater, JAG

Veckans Real Life blir lite av en nostalgitripp. Hade ni också sådana där Mina vänner-böcker som man mer eller mindre tvingade sina kompisar att skriva i? Man skulle svara på en massa frågor och gärna klistra in ett skolfoto. Här kommer mina svar på frågorna.

 

Namn: Johanna
Stjärntecken: Tvilling

10 ord som beskriver dig: 
Kreativ, matnörd, musikalisk, pratglad, social, lugn, konstnärlig, miljömedveten, ifrågasättande, nyfiken.

Ordspråk/talesätt du gillar/lever efter: 
Behandla andra så som du själv vill bli behandlad (eller försök i alla fall att tänka dig in i deras situation och behandla dem efter hur du tror de vill eller behöver bli behandlade)

Vad ville du bli när du gick i gymnasiet?
Rockstar

Jag i mitten med min Gibson The Grabber

Hur gick det med den drömmen?
Det gick väl sådär. Jag pluggade musik på folkhögskola två år efter gymnasiet och har spelat i några olika band sedan dess. Visst hade vi några enstaka trogna fans men det blev aldrig något stort genombrott. Det kanske ska tilläggas att jag inte heller jobbat så aktivt på att bli känd. Och under årens lopp har drömmen förändrats en hel del. Fast jag älskar fortfarande att spela och längtar tills jag får stå på en scen nästa gång. Nu är jag i alla fall med i ett band igen så det finns fortfarande hopp. Läs mer om mitt musikintresse här.

Vad var det viktigaste som hände under 2011? 
En privat sak som fick mig att inse att jag måste ta hand om mig själv och ta tillvara på det som är viktigt för mig i livet.

Fem maträtter du lagar ofta:
Ugnspannkaka
Potatismos
Tacos eller tacopaj (numera med quornfärs)
Pasta och tomatsås med bönor

Godisarnas topp 5:
Lindt mörk choklad med havssalt
Marmeladgodis
Filidutter
Polkagrisar
Marianne-kolor

Vad skulle du göra om du vann 5 miljoner:
Betala av lånen på gården. Betala av mina studielån. Renovera färdigt huset. Fräscha upp ladugården. Ta med familjen på en ordentlig semester. Bjuda mina vänner på en ordentlig fest... Om det skulle räcka till mer skulle jag spara en del och ge bort en del till välgörenhet.

Fem saker du är bra på:
Lyssna
Lära ut saker
Spela och sjunga
Laga mat
Baka

Tre du är dålig på:
Plocka i ordning efter mig
Lyssna när jag sitter framför tv:n eller datorn
Fatta när någon ger en "vink" (säger en sak men menar en annan)

Fem hobbies eller saker du gillar att göra:
Spela i band
Experimentera med mat och bakverk
Träna
Blogga
Gå på stan = umgås och fika

Fem som du INTE gillar att göra:
Städa
Betala räkningar
Laga mat när det är bråttom och måste göras
Gå upp tidigt på morgonen
Gå i affärer

Det fulaste du vet i klädväg: 
Jag är nog ganska tillåtande när det gäller kläder. Alla borde få ha på sig precis vad de vill utan att andra ska tycka en massa om det. Däremot hade min gubbe en klädkombination för några år sedan som är den enda jag förbjudit honom att ha på sig när han var med mig i stan: Aprikosfärgad t-shirt, gammal sliten ljusblå jacka, gamla slitna mysbyxor, jobbkeps med svettrand och tofflor till det. Hemma: Inte snyggt men okej. I stan: Skulle inte tro det!

Fem favoritleksaker:
Mina musikinstrument
Datorn
Gymbollen
Kameran
Hushållsassistenten


Viktigaste världsfrågan: 
Klimatfrågan. Min önskan är att alla; politiker, företag och privatpersoner skulle börja tänka mer på vad de skulle kunna göra för att bidra till en hållbar utveckling. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Någon ovanlig talang: 
Jag tror inte jag kan något ovanligt. Jag är som Yohanna: Kan lite lagom om ganska mycket. Men kanske är det en talang att ta vad man har och göra något bra eller kul av det. Jag brukar kunna lösa det mesta även om jag inte har de rätta verktygen, de rätta ingredienserna eller rätt material hemma. Lite som MacGyver. Det kanske inte alltid blir lika bra men det brukar funka.

Pilbåge av ballongpinne och paketsnöre

Nu vet ni lite mer om mig! I alla fall ni som orkade läsa ända hit. Våga anta utmaningen du med! Länken till Real Life och frågorna finns här.

Annars är det ganska lugnt här hemma. Sonen är magsjuk och vilar framför en film tillsammans med dottern. Det har varit lugnt på kräksfronten i flera timmar nu. Men snart är det väl dags för dottern eller mig att ta vid. Fast jag hoppas vi klarar oss denna gången.

Ha en bra dag och hoppas ni klarar er undan vinterkräksjukan!

tisdag 14 februari 2012

Alla hjärtans dag


Alla hjärtans-chokladbollar
100 g smör
3/4 dl strösocker
1 msk vaniljsocker
4 msk kakao
1 tsk snabbkaffepulver
3 dl havregryn
Kokos, pärlsocker eller strössel att rulla bollarna i

Rör socker, vaniljsocker och smör pösigt. Blanda i kakao och snabbkaffepulver. Tillsätt havregryn och rör om med händerna eller gaffel tills allt är väl blandat. Platta ut lite i taget av smeten i ett ungefär 1 cm tjockt lager, på ett bakbord eller skärbräda. Forma hjärtan med en pepparkaksform eller något annat hjärtformat. Använd en stekspade eller osthyvel att få loss den hjärtformade biten och vänd den i kokos, pärlsocker eller strössel. Vill du ha rosa pärlsocker går det bra att färga med karamellfärg.



När jag gör chokladbollar brukar jag alltid göra några chilibollar. Då rullar jag små bollar och vänder dem i kakao och chili (från Santa Maria). Mycket gott som vuxenfredagsmys.


Receptet jag delade med mig av ovan kommer från en gammal Sju sorters kakor. Jag har bara ändrat lite. Det står att smeten ska räcka till 20 chokladbollar. Jag provade att göra hela smeten till en stor boll. Den blev inte så mycket större än en chokladboll man kan få på caféer nu för tiden. Kanske dubbelt så stor eller knappt dubbelt så stor. Tänk att när vi äter en chokladboll på café är det egentligen 10 st chokladbollar i den...


Detta årets alla hjärtans dag firade vi igår. Jag är nämligen inte hemma idag. I alla fall inte mellan halv åtta på morgonen och halv nio på kvällen. Jag hade tänkt laga någon lyxig mat men barnen och jag var i stan och kom hem senare än beräknat så det fick bli något snabbt.


Smördegshjärtan med sesamfrö
Några plattor fryst smördeg
Lite vetemjöl
Ett uppvispat ägg
Sesamfrö

Mjöla smördegsplattorna lite, lägg dem omlott och kavla ihop dem. Vik eventuellt ihop och kavla ut igen. Ta ut hjärtan med pepparkaksform, lägg på bakplåtspappersklädd plåt, pensla med uppvispat ägg och strö över sesamfrön. Grädda i 225 grader varm ugn tills de får fin färg.

Barnen fick hjärtmackor med hjärtpaprika.


Till sist vill jag önska er alla en fin alla hjärtans dag. Oavsett om du har en partner eller inte, så har du kanske någon som du bryr dig lite extra mycket om. Eller kanske finns det någon i din närhet som behöver bli lite extra ompysslad. Allt det här jippot som handeln står för runt alla hjärtans dag har jag inte så mycket för. Men att få en anledning att visa att vi tycker om de som finns i vår närhet tycker jag inte är fel. Vi borde bara göra det lite oftare...

lördag 11 februari 2012

Pulka, grillning och pannkakor

Detta har varit en minst sagt händelserik dag. Först frukost hos vännerna i grannbyn, som vi hade övernattningsfredagsmys hos. Sedan pulkaåkning med ett gäng familjer från bygden. Efter det några timmars repande i vår inte allt för varma ladugård. Mycket trevliga aktiviteter allihop men nu är jag rejält trött.

Här kommer lite foton från pulkaåkningen.


Större delen av tiden satt jag med dottern vid elden. Vi åkte pulka en gång tillsammans men hon tyckte det gick för fort. Då bromsade jag med fötterna och hon fick en massa snö sprutandes rakt i ansiktet, stackarn. Efter det var det svårt att få upp både värmen och motivationen till att åka mer pulka. Till slut somnade hon i min famn. Sonen däremot åkte och var glad i stort sett hela tiden. På fotot nedan är han som en svart prick längst ner i backen.

 

Vi hade ingen korv till grillningen hemma. Jag köper bara hem vegetarisk korv nu för tiden och det var bara någon enstaka kvar i paketet. För den som undrar så finns det inget förbud mot kött i vår frys men jag tänker inte inhandla det. Korv eller ej så tycker jag att situationen löstes ganska bra ändå. Jag vispade ihop en smet till amerikanska pannkakor i en yoghurthink och packade ner gjutjärnspannan och en liten burk rapsolja i ryggsäcken.



Några frågande blickar fick vi och någon tyckte det var väääldigt konstigt att ta med en stekpanna till pulkabacken. Men dottern som tiggt till sig en korv av en granne ratade den direkt, när pannan blivit varm och pannkakorna började bli färdiga.


Jag hade tagit med en burk med strösocker som jag tänkte barnen kunde doppa sina pannkakor i (i brist på sylt eller sirap) men den fick stanna kvar i väskan. Pannkakorna slank ner fort som ögat utan någon som helst protest eller önskemål om något tillbehör. Förutom den obligatoriska muggen med varm choklad då.

Receptet på de amerikanska pannkakorna jag brukar göra hittar du här.

Nu är frågan bara om jag ska gå och lägga mig så fort barnen somnat eller om jag orkar hålla mig vaken en stund till...